• Hem
  • Kemi
  • Astronomi
  • Energi
  • Natur
  • Biologi
  • Fysik
  • Elektronik
  • Hur får växt och människa glukosmolekyler att använda för energi?
    Växter och människor får glukosmolekyler att använda för energi genom mycket olika processer:

    växter:

    * fotosyntes: Växter använder solljus, vatten och koldioxid för att skapa glukos genom en process som kallas fotosyntes.

    * Ljusberoende reaktioner: Solljusenergi fångas av klorofyll och används för att dela vattenmolekyler, frigöra syre och skapa energibärare (ATP och NADPH).

    * Ljusoberoende reaktioner (Calvin Cycle): Energibärarna driver omvandlingen av koldioxid till glukos.

    Människor (och andra djur):

    * matsmältning: Människor får glukos genom att konsumera mat som innehåller kolhydrater (som stärkelse, sockerarter och fibrer).

    * Fördelning av kolhydrater: Enzymer i matsmältningssystemet delar upp komplexa kolhydrater i enklare sockerarter som glukos.

    * Absorption: Glukos absorberas i blodomloppet genom tunntarmen.

    Både växter och människor använder glukos för energi genom cellulär andning:

    * glykolys: Glukos bryts ned i pyruvat, vilket genererar en liten mängd ATP. Detta händer i cellens cytoplasma.

    * krebs -cykel (citronsyracykel): Pyruvat bryts ytterligare ner i mitokondrierna och producerar fler ATP- och elektronbärare (NADH och FADH2).

    * Elektrontransportkedja: Elektronbärarna driver en serie reaktioner i mitokondrierna som genererar majoriteten av ATP. Denna process använder syre.

    Nyckelskillnader:

    * Glukoskälla: Växter gör sin egen glukos genom fotosyntes; Människor får glukos från att konsumera mat.

    * Energikälla: Växter använder solljus; Människor använder den kemiska energin som lagras i mat.

    Sammanfattningsvis:

    * Växter skapar glukos från solljus, vatten och koldioxid genom fotosyntes.

    * Människor får glukos från mat och bryter ner den genom matsmältningen.

    * Både växter och människor använder glukos för att skapa energi genom cellulär andning.

    © Vetenskap & Upptäckter https://sv.scienceaq.com