1. Absorption:
* växthusgaser: Atmosfären innehåller gaser som koldioxid, metan och vattenånga som absorberar en del av den infraröda strålningen som släpps ut av jordens yta. Denna absorption fångar värme i atmosfären, vilket orsakar växthuseffekten.
* ozonskikt: Ozon i stratosfären absorberar det mesta av den skadliga ultravioletta (UV) strålningen från solen och skyddar livet på jorden.
2. Spridning:
* Rayleigh -spridning: Denna spridning av solljus av partiklar mindre än våglängden för ljus (som kväve- och syremolekyler) orsakar himmelens blå färg. Det påverkar också hur mycket solljus som når ytan, med kortare våglängder (blå) som sprids mer än längre våglängder (röd).
* mie spridning: Denna spridning av större partiklar som damm och aerosoler sprids ljus jämnare över spektrumet, vilket gör att himlen verkar disig eller vit. Det bidrar också till den röda färgen på solnedgångar och soluppgångar.
3. Reflektion:
* moln: Moln återspeglar en betydande del av inkommande solstrålning tillbaka ut i rymden, vilket bidrar till jordens albedo (reflektivitet).
* yta: Jordens yta, inklusive land, hav och is, återspeglar också lite solljus.
4. Konvektion och advektion:
* konvektion: Den ojämna uppvärmningen av jordens yta vid solen skapar temperaturskillnader som driver luftcirkulationsmönster (konvektion). Denna transporterar värme från varmare regioner till svalare regioner.
* Advection: Den horisontella rörelsen av luft (vind) spelar också en roll för att fördela värme.
Sammanfattningsvis:
Atmosfären fungerar som ett filter, absorber, reflektor och transportör av solenergi. Det modifierar den inkommande strålningen, reglerar yttemperaturen och spelar en avgörande roll i jordens klimatsystem. Detta komplexa samspel mellan processer är avgörande för att upprätthålla livet som vi känner till det.