• Hem
  • Kemi
  • Astronomi
  • Energi
  • Natur
  • Biologi
  • Fysik
  • Elektronik
  • Hur skapar cellen två dotterceller?
    Processen genom vilken en cell skapar två dotterceller kallas celldelning . Det finns två huvudtyper av celldelning:

    1. Mitos: Detta är processen att skapa två identiska dotterceller. Det används för tillväxt, reparation och utveckling.

    Så här fungerar det:

    * interfas: Cellen växer, kopierar sitt DNA och förbereder sig för uppdelning.

    * profase: De duplicerade kromosomerna kondenserar och blir synliga. Kärnmembranet bryts ned och spindelfibrerna bildas.

    * metafas: Kromosomerna stämmer upp mitt i cellen, fäst vid spindelfibrerna.

    * Anafas: Systerkromatiderna separerar och flyttar till motsatta poler i cellen.

    * telofas: Kromosomerna når polerna och kärnmembranreformerna runt varje uppsättning kromosomer. Cellen börjar dela.

    * cytokinesis: Cytoplasma delar sig, vilket resulterar i två separata dotterceller.

    2. Meios: Detta är processen att skapa fyra dotterceller med hälften av antalet kromosomer som modercellen. Det används för sexuell reproduktion.

    Så här fungerar det:

    * meios I:

    * profase i: Kromosomer kondenserar, homologa kromosomer parar sig ihop och korsning inträffar (utbyte av genetiskt material mellan homologa kromosomer).

    * metafas I: Homologa kromosompar stämmer upp mitt i cellen.

    * anafas I: Homologa kromosomer separeras och rör sig till motsatta poler.

    * telofas I: Cellen delar sig, vilket resulterar i två dotterceller med hälften av antalet kromosomer.

    * meios II:

    * Detta liknar mitos, men med bara hälften av antalet kromosomer.

    * Systerkromatiderna separeras och fyra dotterceller produceras.

    Sammanfattningsvis:

    * mitos Skapar två identiska dotterceller för tillväxt och reparation.

    * meios Skapar fyra dotterceller med hälften av antalet kromosomer för sexuell reproduktion.

    Båda processerna säkerställer att den genetiska informationen överförs exakt till dottercellerna.

    © Vetenskap & Upptäckter https://sv.scienceaq.com