1. Komplexitet: Proteiner är komplexa molekyler med intrikata tredimensionella strukturer som kräver en specifik sekvens av aminosyror. Denna komplexitet gör det osannolikt att proteiner skulle ha spontant uppstått från en primordial soppa.
2. Instabilitet: Proteiner är relativt instabila molekyler, särskilt i hårda miljöer. De är mottagliga för nedbrytning genom värme, pH -förändringar och enzymatisk aktivitet.
3. Katalytisk aktivitet: Medan proteiner är utmärkta katalysatorer kräver deras katalytiska aktivitet en specifik tredimensionell struktur, som, som nämnts ovan, är svårt att uppnå spontant.
4. Informationslagring: Proteiner har inte förmågan att lagra genetisk information. Denna information är kodad i nukleinsyror (DNA och RNA).
5. Självreplikation: Proteiner kan inte replikera sig själva. De syntetiseras från instruktioner kodade i DNA.
Däremot anses RNA vara en mer trolig kandidat för den första levande molekylen på grund av dess:
* enklare struktur: RNA är strukturellt enklare än proteiner och har en enkelsträngad struktur, vilket gör det lättare att bilda spontant.
* stabilitet: RNA är mer stabilt än proteiner i hårda miljöer.
* Katalytisk aktivitet: RNA kan fungera som både ett genetiskt material och en katalysator (ribozymer).
* Informationslagring: RNA lagrar genetisk information.
* Självreplikation: RNA kan självreplicera genom en process som kallas autokatalys.
"RNA World Hypothesis" föreslår att RNA var den primära livsformen på tidig jord och utför både genetiska och katalytiska funktioner. Senare utvecklades DNA och proteiner från RNA och blev de dominerande molekylerna i det moderna livet.
Därför, medan proteiner är viktiga för livet, gör deras komplexitet och instabilitet dem mindre troliga kandidater för den första levande molekylen jämfört med RNA.