Enkla föreningar:
* Guld(I)oxid (Au2O): En mörklila fast substans som sönderdelas vid höga temperaturer.
* Guld(III)oxid (Au2O3): En brun fast substans som är instabil och sönderdelas till guld och syre vid upphettning.
* Guld(I)klorid (AuCl): En gul fast substans som är olöslig i vatten.
* Guld(III)klorid (AuCl3): Ett rödbrunt fast ämne som är lösligt i vatten och används vid guldraffinering och galvanisering.
* Guld(I)cyanid (AuCN): En vit fast substans som används vid guldutvinning.
* Guld(III)cyanid (Au(CN)3): En vit fast substans som används vid guldplätering och galvanisering.
Komplexa föreningar:
* Guld(I)-komplex: Många guld(I)-komplex är kända, ofta med ligander som cyanid, tiolater och fosfiner. Dessa komplex är viktiga i guldkemi och katalys.
* Guld(III)-komplex: Dessa komplex finns ofta i koordinationsföreningar där guld är bundet till organiska ligander. De har potentiella tillämpningar inom medicin och katalys.
Andra föreningar:
* Guldamalgam: Legeringar av guld och kvicksilver, som används inom tandvård och andra applikationer.
* Intermetalliska guldföreningar: Legeringar av guld med andra metaller, såsom koppar, silver och platina.
Det är viktigt att notera att guldföreningar i allmänhet är mindre vanliga än de av andra metaller. Gulds höga kemiska stabilitet gör det till ett värdefullt material, och dess föreningar används ofta i specialiserade applikationer som katalys, medicin och elektronik.