• Hem
  • Kemi
  • Astronomi
  • Energi
  • Natur
  • Biologi
  • Fysik
  • Elektronik
  • Jämviktskonstant (K):Beräkning &signifikans

    MadamLead/iStock/GettyImages

    Givet en balanserad reaktion aA+bB ⇋ cC+dD, definieras jämviktskonstanten Kc, ibland skriven Keq eller bara K, som

    [C]c[D]d ÷ [A]a[B]b,

    där [C] och [D] är de molära jämviktskoncentrationerna för produkterna och [A] och [B] är de molära jämviktskoncentrationerna för reaktanterna, med koncentrationer i mol per liter (mol/L). K själv har inga enheter.

    Stora värden på K, såsom 1 000 eller högre, betyder att en reaktion nästan har avslutats vid jämvikt och att lite av reaktanterna finns kvar. Omvänt innebär ett litet värde på K, 0,001, att reaktionen inte har fortgått i betydande utsträckning. Viktigt är att K är temperaturberoende.

    Exempel på en jämviktskonstantberäkning

    Exempel på en jämviktskonstantberäkning

    En blandning av 0,200 M NO, 0,050 M H2 och 0,100 M H2O tillåts nå jämvikt. Vid jämvikt visar sig koncentrationen av NO vara 0,080 M.

    Värdet på jämviktskonstanten Kc för reaktionen

    2NO + 2 H2 ⇋ N2+2 H2O

    är [N2][H2O]2 ÷ [NO]2[H2]2

    Skapa ett ICE-diagram:

    NO H2N2H2O

    Initial 0,100 0,050 0 0,100

    Ändra -2x -2x +x +2x

    Jämvikt 0,070 ? ? ?

    Lös först för x:

    0,100 – 2x =0,070, alltså x =0,015. Detta betyder att jämviktskoncentrationerna av H2, N2 och H2O är 0,020, 0,015 respektive 0,130 (läs ner i kolumnerna).

    Ersätt dessa i ekvationen för K:

    [0,015][0,130]2÷ [0,070]2[0,020]2 =0,0002535 ÷ 0,00000196 =129,3 eller 1,29 x 102




    © Vetenskap & Upptäckter https://sv.scienceaq.com