* Linnés system (1700S): Carolus Linné, en svensk botaniker, revolutionerade taxonomi med sitt binomiala nomenklatursystem. Detta standardiserade sätt att namnge arter gjorde det lättare att klassificera och kommunicera om organismer.
* Exploration and Discovery (1700S-1800S): Europeiska forskningsresor gav tillbaka en mängd nya växter och djur, vilket kraftigt utökade den kända mångfalden i livet. Denna tillströmning av nya arter drivde behovet av ett mer robust klassificeringssystem.
* Darwins teori om evolution (1859): Charles Darwins teori om evolution genom naturligt urval gav en ny ram för att förstå förhållanden mellan organismer. Detta ledde till utvecklingen av fylogenetiska klassificeringar, som syftar till att återspegla evolutionär historia.
* Mikroskopi och annan teknik (1800-tals närvarande): Framsteg inom mikroskopi, genetik och molekyltekniker gjorde det möjligt för forskare att fördjupa djupare i organismernas struktur och förhållanden. Detta öppnade nya vägar för taxonomisk forskning, vilket ledde till upptäckten av nya arter och förfining av befintliga klassificeringar.
Medan 1700- och 1800 -talet såg en betydande acceleration, fortsätter taxonomin att utvecklas och expandera. Nya upptäckter, tekniska framsteg och den pågående utvecklingen av fylogenetiska metoder fortsätter att förfina vår förståelse för livets träd.