* Starka baser: Dessa joniserar helt i vatten och släpper ett stort antal hydroxidjoner. Vanliga exempel inkluderar:
* Grupp 1 hydroxider (t.ex. NaOH - natriumhydroxid, KOH - kaliumhydroxid)
* Grupp 2 hydroxider (t.ex. Ca (OH) 2 - Kalciumhydroxid, BA (OH) 2 - Bariumhydroxid)
* Svaga baser: Dessa joniserar endast delvis i vatten och släpper färre hydroxidjoner. Vanliga exempel inkluderar:
* Ammoniak (NH3)
* Metalloxider (t.ex. Mgo - magnesiumoxid, CuO - koppar (II) oxid)
* Vissa organiska föreningar (t.ex. aminer)
Hur de fungerar:
När en bas upplöses i vatten donerar den hydroxidjoner (OH-) till lösningen. Detta ökar koncentrationen av hydroxidjoner, vilket gör lösningen mer alkalisk.
Viktig anmärkning: Närvaron av hydroxidjoner är en viktig egenskap hos alkaliska lösningar, och det är det som ger dem deras grundläggande egenskaper.