1. Aminosyror: Dessa är byggstenarna av proteiner, och några av dem fungerar som neurotransmittorer. Vanliga exempel inkluderar:
* glutamat: Den vanligaste excitatoriska neurotransmitteren i hjärnan.
* GABA (gamma-aminobutyric acid): Den primära hämmande neurotransmitteren i hjärnan.
* glycine: En hämmande neurotransmitter som främst finns i ryggmärgen.
2. Monoaminer: Dessa är små, organiska molekyler som innehåller en amingrupp. De inkluderar:
* Catecholamines: Dessa härstammar från aminosyran tyrosin.
* dopamin: Involverad i rörelse, motivation och belöning.
* norepinefrin (noradrenalin): Involverad i vakenhet, upphetsning och stressrespons.
* epinefrin (adrenalin): Ett hormon som är involverat i "Fight-or-Flight" -svaret.
* indolaminer: Dessa härstammar från aminosyran tryptofan.
* serotonin: Involverad i humör, sömn och aptit.
3. Acetylkolin: Detta är en unik neurotransmitter som inte är en aminosyra eller en monoamin. Det är involverat i muskelkontraktion, minne och lärande.
4. Neuropeptider: Dessa är korta kedjor av aminosyror som fungerar som neurotransmittorer. De är ofta involverade i mer komplexa funktioner som smärtuppfattning, stressrespons och socialt beteende. Exempel inkluderar:
* Endorfiner: Naturliga smärtstillande medel.
* Ämne P: Involverad i smärtkänsla.
* oxytocin: Involverad i bindning och social interaktion.
Det är viktigt att notera att detta inte är en uttömmande lista, och det finns många andra neurotransmittorer som har upptäckts. Dessutom kan vissa ämnen fungera som både neurotransmittorer och hormoner, beroende på deras plats och funktion.
Den kemiska sammansättningen av neurotransmittorer är avgörande för deras funktion. Varje neurotransmitter interagerar med specifika receptorer på det postsynaptiska neuronet, vilket leder till unika nedströmseffekter. Att förstå kemin för neurotransmittorer är avgörande för att förstå de komplicerade arbetena i hjärnan och nervsystemet.