* Kovalenta bindningar: Dessa är den starkaste typen av bindning och involverar delning av elektroner mellan två atomer. Kovalenta bindningar finns vanligtvis i molekyler som består av icke-metaller, som vatten (H2O) och metan (CH4).
* Jonbindningar: Dessa bindningar involverar överföring av elektroner från en atom till en annan, vilket resulterar i bildandet av joner (atomer med en positiv eller negativ laddning). Jonbindningar finns vanligtvis i föreningar som består av en metall och en icke-metall, som natriumklorid (NaCl).
* Metalliska bindningar: Dessa bindningar involverar delning av elektroner mellan ett stort antal atomer i ett metallgitter. Detta "hav" av elektroner ger metaller deras karakteristiska egenskaper, som ledningsförmåga och formbarhet.
Utöver dessa tre primärtyper finns det också svagare interaktioner som kallas intermolekylära krafter som påverkar beteendet hos molekyler i förhållande till varandra, men de håller inte samman atomer i en molekyl.
Det är viktigt att notera att många molekyler har en kombination av dessa bindningstyper. Till exempel har molekylen bikarbonat (HCO3-) kovalenta bindningar mellan väte-, kol- och syreatomerna och en jonbindning mellan bikarbonatjonen och en annan jon.