Här är varför:
* Natriumhydroxid (NaOH) är en stark bas. Baser är ämnen som kan ta emot vätejoner (H+). Starka baser dissocierar helt i lösning, vilket innebär att de frigör alla sina hydroxidjoner (OH-), vilket gör lösningen mycket alkalisk.
* Saltsyra (HCl) är en stark syra. Syror är ämnen som kan donera vätejoner (H+). Starka syror dissocierar helt i lösningen och frigör alla sina vätejoner (H+), vilket gör lösningen mycket sur.
Så, istället för "starkare", bör vi använda termer som korrekt återspeglar deras egenskaper:
* Natriumhydroxid är mer alkalisk än saltsyra.
* Saltsyra är surare än natriumhydroxid.
Tänk på det så här:
* Syror och baser finns på ett spektrum. De mäts med hjälp av en pH-skala, där 0 är det suraste och 14 är det mest alkaliska.
* Natriumhydroxid har ett högt pH, vilket gör den till en stark bas.
* Saltsyra har ett lågt pH, vilket gör den till en stark syra.
I slutändan kan både natriumhydroxid och saltsyra vara farliga om de inte hanteras på rätt sätt. Båda är frätande och kan orsaka allvarliga brännskador.