Coronavirus-pandemin var en ovälkommen överraskning för tusentals Erasmus-studenter. Dock, höga nivåer av främmande språkkunskaper och interkulturell kompetens kan också förvärvas hemma. En nyligen genomförd studie visar att självmotivation, strategi och reflektion är drivkrafterna för att finslipa sådana färdigheter.

Varje år deltar hundratusentals studenter i världens största mobilitetsprogram, Erasmus+. Det här året, dock, tusentals var tvungna att återvända hem tidigt på grund av coronavirus-pandemin. Då läget under den kommande vinterterminen fortfarande är osäkert, frågan uppstår om en utlandsvistelse är det enda sättet att utveckla höga nivåer av andraspråksfärdigheter?

I en omfattande studie finansierad av den österrikiska vetenskapsfonden FWF, Gianna Hessel, en tillämpad lingvist vid universitetet i Graz, utforskade hur främmande språkkunskaper, språkinlärningsmotivation, och interkulturell kompetens utvecklas faktiskt under och efter en Erasmus-vistelse.

Resultaten av denna studie är nu tillgängliga. För första gången, en del av hennes utredning handlade om de första nio månaderna efter elevernas hemkomst. Hessel genomförde projektet som en longitudinell studie där mer än hundra deltagare undersöktes och testades vid flera tidpunkter. Deltagarna i undersökningen inkluderade en kontrollgrupp av Erasmus+-sökande som fortsatte att studera vid hemuniversitetet. Dessa aspekter hade inte undersökts inom ramen för Erasmus tidigare, inte heller hade studier involverat studenter från ett så brett spektrum av discipliner, från humaniora och samhällsvetenskap till ingenjörsvetenskap.

Självmotivation är nyckeln till framgångsrik språkinlärning

Två viktiga mål för Erasmus+ är ökade språkkunskaper och interkulturell medvetenhet. Hessel kunde följa 81 tysktalande elever under återkomstfasen med en blandning av metoder, inklusive frågeformulär, flera språktest, och intervjuer. Alla studenter kom från tyska universitet och hade tillbringat en eller två terminer vid ett brittiskt universitet. "Med tanke på att den engelska språkinlärningsbakgrunden för tyska och österrikiska studenter tenderar att vara mycket lika, resultaten verkar ganska överförbara, säger Hessel.

Ett nyckelresultat av studien efter återvändandet:medan majoriteten av de återvändande kunde bibehålla den förvärvade nivån av engelska kunskaper under de första sex månaderna efter att de återvänt, det var heller ingen ytterligare förbättring, "även om mer än två tredjedelar av deltagarna fortsatte att prata engelska flera gånger i veckan och läste en del av sin akademiska kurslitteratur på engelska, säger Hessel. De eleverna, dock, som studerade engelska som en del av sin examen, t.ex., engelska studier eller lärarutbildning, visade en tendens till ytterligare framsteg under återgångsfasen. Överraskande kanske, detta var inte relaterat till det högre antalet klasser de deltog i som undervisades på engelska.

"För de flesta av dem, självmotivation för språkinlärning, en annan aspekt jag undersökte, var starkt kopplat till deras framtida professionella självbild. Att uppnå höga nivåer av språkkunskaper och att uppfattas som mycket kompetenta talare i sitt framtida yrke var starkt, omedelbara motiv, " säger Hessel. Höga nivåer av självmotivation fick eleverna att strategiskt planera sin språkinlärning, och därmed fortsätta att utveckla sina färdigheter hemma.

aktivt främja strategi, reflektion och mjuka färdigheter

Relevansen av självmotivation för framgång i språkinlärningen visas också genom en jämförelse av de språkliga framstegen mellan Erasmus-studenterna och kontrollgruppen som fortsatte att studera vid hemuniversitetet. Under de första tre månaderna, språkkunskaper tenderade att öka avsevärt bland Erasmus-studenter, men vinsterna avtog därefter och tenderade att inte vara högre än i kontrollgruppen i de flesta fall. Sannolikheten för att framgångsrikt bibehålla engelska kunskapsnivåer efter hemkomst ökade med nivån på övergripande kunskaper och självförtroende i att tala som uppnåddes vid slutet av utlandsvistelsen.

Hessel ser detta som en utmaning för universiteten att ge mer stöd till studenter när det gäller språkutveckling, särskilt efter deras återkomst. "Troningen att studenter kommer att återvända från sin vistelse utomlands språkligt skickliga och interkulturellt kompetenta är en annan idealiserad föreställning som också är vanligt förekommande vid universiteten, " konstaterar Hessel, som känner att vi kanske fortfarande misslyckas med att inse att utvecklingen av främmande språkkunskaper och interkulturell kompetens är livslånga lärandeprocesser. Realistiskt, säkra bedömningar av sin egen förmåga, reflexion, öva, tydliga mål och strategier för förbättring är nyckeln till att förbättra språklig och interkulturell kompetens.

Färdigheter kan förvärvas hemma

När det gäller interkulturell kompetens, Hessel utforskade hur elevernas självupplevda förmåga att interagera med människor som tillhör andra grupper och deras medvetenhet om potentiellt kulturrelaterade skillnader i förväntningar och beteenden utvecklades. "Själveffektiviteten ökade under de tre första månaderna av utlandsvistelsen, men minskade för majoriteten av eleverna efter deras återkomst. Interkulturell kompetens förvärvas endast genom en kombination av erfarenhet och reflektion. Om det inte finns möjligheter till guidad reflektion när studenterna återvänder till hemuniversitetet, självreflektion tenderar att misslyckas och eleverna får bara upplevelsen. Detta innebär att mycket potential för transformativt lärande lämnas oanvänd, säger Gianna Hessel.

Interaktioner med människor som har olika "kulturell bakgrund" (grupptillhörighet) har stor potential för interkulturellt lärande. Möjligheter att engagera sig i sådana interaktioner bör aktivt eftersträvas både hemma och utomlands, till exempel genom att umgås med människor i olika åldrar, olika sociala eller professionella bakgrunder, helst åtföljd av guidad reflektion. "Studien visar att det inte finns någon anledning att anta att studenter inte ska kunna uppnå mycket höga nivåer av språkkunskaper och interkulturell kompetens vid sitt hemuniversitet, " konstaterar Hessel.

Detta är uppmuntrande framtidsutsikter, därför, för alla som inte kan njuta av en Erasmus-vistelse på grund av coronakrisen eller av andra skäl.