Experter säger att engelsk slang och regional dialekt inte bör förbjudas från klassrummen, men när du bekantar dig med ett andra språk, hur användbart är det att lära sig icke-standardspråk?

Mycket, säger Sascha Stollhans, vid Institutionen för språk och kulturer vid Lancaster University, som hävdar att standardiserade språknormer är konstgjorda och att språkinlärare borde lära sig om alla aspekter av språket, även de kontroversiella.

I sitt policydokument, precis publicerat i Språk, Samhälle &Politik Tidning, han säger:

• Det finns farhågor bland yrkesverksamma om att introduktion av elever till "icke-standardspråk" kan leda till tvetydighet och förvirring och att elever kan straffas för att använda det i bedömningar.
• Språklig variation är ett rikt studieområde som kan tilltala språkinlärare och ha en positiv inverkan på motivationen.
• Attityder till språknormer och variation i språkundervisningen varierar mycket, och aktuella läroböcker behandlar språkvariation på väldigt olika sätt

"Språkelever kommer att behöva kunna förstå slang och dialekt när de blandar sig med så kallade "infödda" talare – vilket är enklare än någonsin i denna digitala tidsålder – ta bara en titt på språket som används på Twitter, säger herr Stollhans, en Senior Teaching Associate in German Studies på Lancaster.

"Mer än det, i UK, där skolbaserad språkinlärning har varit i krisläge ett tag nu, att lära sig mer om de olika sätt som "infödda talare" på olika platser och sammanhang kommunicerar kan vara precis sättet att få eleverna motiverade och intresserade.

"Denna process kan vara extremt kreativ och berätta mycket om andra kulturer. Det kan också vara ett viktigt steg mot en mer mångsidig och inkluderande läroplan. När allt kommer omkring, språknormer är ofta politiska och historiska, och det finns en mängd olika talare av ett språk."

Dokumentet ger konkreta rekommendationer till beslutsfattare, förlag, författare till läromedel, examensnämnder och lärarutbildningsanordnare.

Det uppmanar:

• Läroplansledare och lärare i Storbritannien att göra det till sin uppgift att upplysa elever om de rika och dynamiska former av variation ett språk innebär när de lär sig sitt första språk – det första steget för att lära sig komplexiteten i andra språk
• Examensnämnder ska acceptera användningen av icke-standardiserade variationer i prov och examination, i lämpliga sammanhang
• Lärarutbildning för att inkludera lämpliga lingvistiska element för att göra lärare känsliga för frågor kring variation och utrusta dem med medel för att kunna fatta välgrundade beslut om att inkludera språkvariationer i sin undervisning. Detta är något som herr Stollhans har kämpat för med det nationella nätverket "Linguistik i moderna främmande språk".

Policydokumentet är en del av en särskild samling policydokument om "Språkojämlikhet i utbildning, lag och medborgarskap" som följer på ett möte som sammanförde akademiker med praktiker - lärare, examinatorer, ordboksmakare, logopeder, lagstiftare, översättare, lobbyister, beslutsfattare, och andra – att undersöka hur antaganden och övertygelser om korrekt, acceptabla språk eller standardspråk påverkar vardagen i en flerspråkig värld.

Mötet, för vilken Stollhans inbjöds att vara ordförande i utbildningspanelen, var en del av det konst- och humanistiska forskningsrådet-finansierade MEITs-projektet.